Ätstörningar

by on 3 januari, 2014

size0model_285x450

Det råder stor utseendefixering i vårt samhälle idag. Dagligen blir vi informerade om sjuka ideal och olika dieter på alla löpsedlar och reklam man kan se. Vi ser skyltdockor som är skelett och ben, en träningstrend som heter ”fit-insporation”. Helst ska man ska träna flera timmar om dagen och leva på sallad. Tränar man inte idag så blir man ifrågasatt, men det är en hårfin gräns för vad som är hälsosamt och ohälsosamt.

Idag är anorexi en vanlig sjukdom som drabbar speciellt ungdomar där strävan efter att passa in är stor. Smal är för många lika med snygg och att vara snygg är eftersträvat i unga år för att få bekräftelse och uppmärksamhet. Majoriteten av alla människor har någon gång bantat, och nu blir det allt vanligare att bantning förekommer i de allt yngre åldrarna. I högstadiet är det vanligt att tjejer fokuserar på sitt utseende och vikt. Redan där kan vi se att alltfler tjejer äter mindre portioner och sminkar sig alltmer. Tjejer studerar varandras kroppar i duschen efter gymnastiken. Hos killarna är det killen med störst muskler som alla ser upp till. I omklädningsrummen ser man ofta att killar står och spänner musklerna i spegeln. Många tror att ätstörningar mest drabbar tjejer men så är inte fallet. Jämförelsen, osäkerheten och fixering vid den egna kroppen förekommer även hos killar. Den vanligaste ätstörningen hos killar är ortorexi, då överdriven träning och sträng diet förekommer. Däremot uppmärksammas inte killars problem lika mycket, många vet inte ens om att de har ett osunt tränings- och mat beteende och vissa skäms för att söka hjälp. Det syns även mindre att killar har ätstörningar eftersom de behöver äta för att kunna lyfta sina vikter på gymmet. Bantning i sig behöver inte vara osunt men för många går det längre än att bara tappa några kilo. De slutar inte svälta sig och får en ätstörning som de prioriterar före allt annat.

De finns tre olika sorters ätstörningar som psykiatrin inriktar sig på: Anorexia nervosa – personen uppfattar sig själv som överviktig och svälter sig till en farligt låg vikt. Bulimia nervosa – personen hetsäter för att sedan kompensera genom antingen träning eller att spy. Ätstörning utan närmare specifikation (UNS) – när kriterierna inte helt uppfylls för de andra två diagnoserna. Exempelvis hetsätning, utan någon efterföljande kompensation, kan gå under denna diagnos. På senare tid har även en ätstörning som heter Ortorexi kommit till. Där individen tränar överdrivet mycket och har en överdrivet hälsosam och strikt kost.

Många förknippar ätstörningar med just anorexia och bulimi. Eftersom det är de sorters ätstörningar som uppmärksammades först. Men faktum är att de som lider av anorexia nervosa bara utgör 6 procent av de sjuka, bulimia nervosa 24 procent. De resterande 70 procenten handlar om ätstörningar utan närmare specifikation. De definieras inte nämnvärt mycket mer än så, men bland dessa finns ortorexi och hetsätningsstörning. Egentligen är det ”bara” anorexia nervosa som syns utanpå (om jag nu ska generalisera). Alltså är det 94 procent av alla som lider av ätstörningar som man inte kan identifiera genom att se på personen. Men jag har valt att fokusera min studie på utvecklingen av anorexia- och bulimia nervosa.

Från årskurs 7 och framåt anser cirka 40-50 procent av flickorna att de är för tjocka, medan endast 20-25 procent av pojkarna anser detsamma. 10 procent av högstadietjejerna säger att de vid svarstillfället håller på att banta. Tonårsflickor som bantar löper åtta gånger högre risk för att utveckla en ätstörning jämfört med tjejer som inte bantar (Patton et al.,1990). I olika svenska studier har det framkommit att flickor oftare än pojkar oroar sig över sin kropp och vikt. Bantning förekommer nu redan i 9 års ålder.

Kommentera